Forever - Chapter 4

Previous:
Emma säger hejdå till sitt rum och springer ner för trapporna. Vägen till flygplatsen känns som en evighet och det enda Emma ville var att vara framme i London. 
Hej då Sverige. Nästa gång vi ses, då är jag bara på besök, tänker hon och glyser ut genom fönstret i flygplanet. En bra början på ett nytt liv. 
___________________________________________________________________________________________________________________



Emma väcktes av en knuff på hennes arm. Hon öppnade ögonen långsamt och kollade på Agnes som kollade glatt på henne.
- Vi är framme! säger hon Emma ser hur hon lyser av lycka.
- Redan? säger Emma och kollar sig runt omkring i flygplanet. 
- Du har ju inte sovit alls länge, säger Agnes och börjar hjälpa sina föräldrar med allt handbagage.
Inte? tänkte Emma och kollade ut mot fönstret. Det regnade, som vanligt. Det hade hon hört att det gjorde ofta.
Flygplanet töms på folk och tillslut är det bara Emmas och en annan familj kvar. 
- Varför måste vi alltid vänta tills alla gått ut? säger Agnes otåligt och rufsar till sitt hår.
- Så att vi slippar stressa ut, säger Stefan och börjar gå mot utgången.
- Men det är ju så varmt här inne, säger Emma.
- Ja, det är därför vi ska rappa på nu, så så, kom nu flickor! säger Carina och följer efter Stefan.
Emma förbereder sig för Londons friska luft och direkt när hon kliver ut ur planet får hon en chock av både värme och kyla som smeker hennes kropp. Vinden drar med sig hennes hår och hon känner sig onaturligt fri. Såhär hade hon aldrig känt när hon landat och gått ur flygplanet någon annanstans. 

Familjens väskor kom rullandes på bandet tätt efter varandra och de slapp knappt vänta någonting alls. De tog första bästa taxi och åkte till sin lägenhet. Stefan hade varit där tidigare, kollat så allting såg bra ut och möblerat, så han visste precis hur lägenheten såg ut. 

Ëmma släppade sig upp för alla trappor och hon kände hur hennes ben började värka. Hur långt upp kan det vara? tänker hon och flämtar. 
- Stopp! Här är det! säger Stefan och låser upp dörren. 
Hennes uppmärksamhet fångas upp av den fina lägenheten. Det går i en ton av vitt och ljusbrunt trä. Emma tror inte sina ögon. Det här var verkligen bättre än jag hade trott, tänkte hon och klev in genom den vita dörren.
- Så, vart är mitt rum? säger Agnes flåsande med en förhoppning på att hon inte slapp dela rum med Emma den här gången.
- Jo, ungar, jag har tänkt att ni ska sova här inne, säger han och leder de in till ett stort, vitt rum.
Både Emma och Agnes ögon spärrades upp och de trodde inte sina ögon. Det var ju hur stort som helst. 
- Är du seriös? säger Emma och kollar förvånat på honom.
- Ja, mamma och jag har ett lika stort vi! 

Emma och Agnes började packa upp sina saker. Rummet var redan möblerat eftersom deras pappa varit där tidigare. Det fanns saker Emma ville ändra på, men han är ju en man.. Då kan man ju inte begära allt.

Klockan blev bort emot 16:00 innan de var klara. Emma öppnade sin laptop för att uppdatera både facebook och twitter. 
"Hej Emma! Vad är på gång?" stod det i den vita rutan. Hon himlade med ögonen åt Facebooks nya töntiga uppdatering. Hon skrev "Hej på er. Vi har landat i London och vi har packat upp alla våra saker. Saknar er redan! Ha det bra, kram" och samma sak på twitter, fast på engelska. Likes och kommentarer rullade in där det stod en massa fina saker om hur mycket de saknade henne. Emma blev glad utav det eftersom det kändes som att hon var lite populärare än vanligt.
- Ska du med ut en sväng? säger Agnes och ställer sig upp.
- Nej, inte nu, sa Emma med blicken fast besluten i datorn.
- Nej nej, då går jag väll själv då, sa Agnes och gick ut.

Agnes perspektiv
Varför ska Emma jämt vara så himla tråkig? Tänkte hon och sprang ut genom lägenhetens port. Hon visste inte alls var hon skulle. Det enda hon visste var att hon skulle utforska den folkstora staden lite. 
Hon trodde det skulle vara tråkigt att gå där själv, men då hade hon fel. Det var faktiskt rätt kul att se så mycket olika folk och slänga lite leenden då och då. Till slut kommer hon fram till en folkmassa fullt med skrikande tjejer. 
Vad händer? Tänkte hon och rynkade ögonbrynen. Hon gick lite närmre och trängde sig genom alla galna tjejer. Till slut ser hon någonting hon inte var beredd på att få se. Hon stelnade till och allting svartnade. Hennes ben vek sig och hon kände inte sig själv längre.. Vad händer? tänkte hon innan hennes huvud nuddade marken med en smäll.
___________________________________________________________________________________________________________________

4 kommentarer till nästa! :D

Forever - Chapter 3

Previous:
- Du är nog världens mest pmsiga och konstiga syster, säger Agnes och ler mot henne.
- Jaha du, där har vi ännu ett bevis till varför vi är tvillingar! säger Emma och kollar övertygat på Agnes.
- Haha ja, vi säger väll så, säger Agnes och ler stort. 
______________________________________________________________________________________________________________________________


- Agnes, vad för någonting lämnar du här i Sverige och vad tar du med dig till London? säger Emma och biter sig i läppen. 
- Jag ska inte alls ta med mig mycket, utan ska slänga det mesta. Alltså det som inte är så himla viktigt att ha kvar, säger Agnes och är fullt upp i packandet.
- Herregud vad svårt det ska vara, suckar Emma och plockar i sina favorit shorts i resväskan. Hennes mobil plingar till på högsta volym och Emma i princip flyger upp i luften. 
- Aaaah! skriker hon och stirrar på sin mobiltelefon. 
- Vad hände nu då? Säger Agnes lite ointresserat. 
- Nej, jag fick ett sms, säger Emma och tar tag i telefonen.

Från: Kioskkillen
Hej. Lust att hitta på något? / Markus.

Emma höjer på ögonbrynen och kollar mot Agnes håll.
- Ehm Agnes, du vet han kioskkillen? 
- Ah, säger Agnes och kollar med undrande blick på henne.
- Heter han Markus? fortsätter Emma och tar bort en hårslinga som percis föll över hennes öga. 
- Ja du, det har jag ingen aning om, säger Agnes och ställer sig upp. 
- Hmm.. För han smsade mig precis och frågade om vi skulle hitta på något. Hon trycker i rutan för att svara och funderar länge på sitt svar.

Till: Kioskkillen
Hej. Markus? Det visste jag inte om. Men tyvärr, jag kan inte. Flyttar till London imorgon och har verkligen fullt upp med packning och så vidare. Ha det bra, från Emma.

- Hur tänker killen? Att höra av sig nu när vi precis ska flytta? Nu går det visst an att börja smsa om att träffas, men inte förut.. Säger Emma och kollar besviket på Agnes.
- Eeeeey! Deppa inte. Vi ska till London. Vet du hur mycket snygga killar det finns där eller? Med ditt utseende kommer du hitta någon på nolltid, det kan jag lova, säger Agnes och lägger huvudet på sned. 
- Ja, eller.. Viskar Emma och suckar.
- Eeeey du Emma! avbryter hon Emmas suck. Dags att börja packa klart nu! Annars är det jag, mamma och pappa som flyger till London och du som stannar här, säger Agnes och trycker på play på cdspelaren.
- "OH I JUST WANNA TAKE YOU ANYWAY THAT YOU LIKE, WE COULD GO OUT ANY DAY ANY NIGHT" skriker Agnes och hoppar omkring på Emmas golv. 
Emma blir genast på bättre humör och slänger i kläderna i sin resväska. Fyra tröjor, tre par byxor, underkläder och tre par shorts får hänga med till Storbrittaniens luftrum. 
- Är du redo för ett nytt liv i London? Säger Emma och tar Agnes i händerna. 
- Klart jag är! Skriker Agnes och kramar om Emma hårt. 
- Luftkris, luftkris!!!! säger Emma och agerar som en döende fisk.
Agnes börjar skratta hysteriskt och släpper tag om hennes hårda grepp kring Emmas hals.


Emma vaknar morgonen därpå utav larmet som kärleksfullt väcker henne. Idag kändes det riktigt skönt att få vakna eftersom det var idag den stora dagen inträffade.
Hon slänger på sig ett linne och shorts och särar på draperiet som avskärmar rummet mellan Agnes och Emmas säng.
- Agnes, är du vaken? Säger hon och kollar på henne - Inte en rörelse från Agnes täcke gav sig ut.
- AGNES, ÄR DU VAKEN? Upprepar hon och hoppar upp i Agnes säng. Hon börjar hoppa på den så att Agnes börjar guppa upp och ner. 
- Ge dig, säger Agnes och sätter sig upp samtidigt som hon ger ut världens längsta gäspning. 
- London timeeeeeee! säger Emma och ler stort. 

Till slut får hon upp Agnes ur säng och de gör sig iordning. De går ner till köket där deras mamma Carina fixat frukost. 
- Var är pappa? säger Agnes samtidigt som hon tar världens största bett från sin smörgås.
- Stefan har redan ätit och håller på att bära in all packning i bilen, säger hon och kollar ner mot morgontidningen. Vi får rappa på nu!
Emma slänger i sig frukosten och går upp på sitt rum för att se så hon inte glömt någonting viktigt. Alla One Direction saker är nerpackade, de viktigaste kläderna, datorn, mobilladdaren, mobiltelefonen, plånbloken.. Räknar hon upp inom sig och sätter sina solglasögon i håret. 
- Kommer du Emma? Vi åker nu! ropar Carina nerifrån.
Emma säger hejdå till sitt rum och springer ner för trapporna. Vägen till flygplatsen känns som en evighet och det enda Emma ville var att vara framme i London. 
Hej då Sverige. Nästa gång vi ses, då är jag bara på besök, tänker hon och glyser ut genom fönstret i flygplanet. En bra början på ett nytt liv. 
______________________________________________________________________________________________________________________________


3 kommentarer och ni får nästa kapitel! Tack för att ni läser, kram!! 

Forever - Chapter 2


- Agnes! Vi måste gå nu annars missar vi bussen! säger Emma otåligt och låter hennes kroppstyngd vila på höger sida.
- Ja, jag kommer, vänta tio sekunder! säger Agnes mitt i all stress.
Och jag som vaknade sur imorse, så ska hon hålla på att sega sig, tänker hon och börjar räknar ner från tio i huvudet samtidigt som hon kollar upp i taket. tre, två, ett.. 
-
Det har gått tio sekunder nu Agnes, snälla.. 
- And I'm heeeere! skriker Agnes och dyker fram runt hörnet med ett stort leende samtidigt som hon gör en stor rörelse med sina armar.
Emma rynkar ögonbrynen och himlar med ögonen, vänder på klacken och öppnar ytterdörren. Ute är det varmt och Emma ångrar nu att hon tog sina svarta, tighta jeans.
- Aldrig lär jag mig att ta reda på vad det är för väder innan jag klär på mig på morgonen, viskar hon till sig själv och känner hur hon redan börjar bli väldigt varm.
- Sa du något? säger Agnes samtidigt som hon låser ytterdörren.
- Nej, jag pratade bara lite med mig själv, säger hon och börjar gå mot gatan med Agnes.
Det blir tyst. Men inte en såndär pinsam tystnad. Utan en såndär tvillingtystnad, då ingen riktigt kommer på något bra att prata om. Tystnaden avbryts tvärt när Agnes kommer på någonting de kan prata om. 
- Du Emma! Idag är det da'n före doppareda'n! säger hon och gör en piruett.
- Vad menar du nu? Det är ju inte direkt jul imorgon, eller vadå?
- Nej, pucko.. Imorgon flyttar vi! Och dagen efter får se de killar vi älskar mest av allt på hela jorden, förutom varandra då, säger Agnes och drar in armbågen i Emmas sida samtidigt som hon blinkar med ögat. 
- Ha-ha, där var du rolig Agnes! säger hon och kollar ner i backen.
- Vadå? Så du vill inte gå på konserten helt plöstligt? 
- Jo! Såklart jag vill! Det är bara det att jag inte är på så bra humör just nu, säger Emma.
- Okej surpuppa. Bara du inte är sådan här på konserten, för då vill jag inte ha med dig, säger hon glatt.
Emma förstod att hon skojade. Agnes hade den där skojrösten som bara Emma känner till.
- Ingen risk, lilla gumman, säger hon och himlar med ögonen. 



Det enda Emma tänker på i skolan är One Direction och Harry. Det går inte en minut utan att killarnas namn kommer upp i hennes huvud. Hon förstår inte riktigt varför det inte går att släppa taget om det här med Hazz. Att hon är kär i Harry Styles, och dessutom olyckligt! Det är ju bara löjligt.

- Emma? Säger Agnes som sitter bredvid henne i klassrummet och slår till henne lite lätt på armen. Var med här nu. Sista lektionen, häng på. 
- Det är inte så himla lätt när det finns bättre saker att tänka på, säger Emma och lutar sig mot Agnes axel.  
Agnes stönar och Emma kollar stint mot läraren som står med sin pekpinne och pekar bestämt mot tavlan. Hon försvinner i sitt dagdrömmande igen men den här gången om flytten. Hon börjar tänka på vilka kläder hon ska ha med sig, och vilka hon ska slänga. Hon hade tänkt sig att börja ett helt nytt liv borta i London då hon till och med skulle köpa splitternya kläder. Alla One Direction affischer och saker skulle ligga i ett säkert förvar längst ner i resväskan och inlindade i en massa kläder. Ingenting fick bli skadat. Det hon skulle sakna mest här i Sverige var nog den snygga kioskkillen vid fotbollsplanen. Emma och Agnes hade tagit reda på hans jobbschema då de varje gång han jobbade gick dit och köpte någonting. Kontakten med honom förbättrades varje dag och Emma smälte varje gång han gav henne det minsta lilla leende. Han hade fått hennes nummer och de brukade smsa ibland, men inte så ofta längre. Emma bokstavligen hatade att skriva till en kille först då hon kände sig lite för på. Då väntade hon hellre till han skrev, vilket inte var särskilt ofta.

- Ja, då var lektionen slut, säger läraren och inspekterar sitt armbandsur. Vi ses imorgon igen!
- Tack och lov, viskar Emma till sig själv och plockar iordning sina böcker. Hon går ut till sitt skåp, låser upp, lägger in sina saker och tar på sig sin munkjacka. Hon går ifrån den tjocka folkmassan där alla samlats för att trängas vid sina skåp.
- Ska vi gå? säger Agnes samtidigt som hon precis knuffats ut ur folkmassan.
- Nej, jag hade tänkt att stanna här resten av dagen! Säger Emma.
- Haha men ge dig nu, säger Agnes och knuffar till henne.
- Men jag skoja ju, säger Emma och lyser upp i världens smile samtidigt som hon tar stegen ut mot skolans port. 
- Du är nog världens mest pmsiga och konstiga syster, säger Agnes och ler mot henne.
- Jaha du, där har vi ännu ett bevis till varför vi är tvillingar! säger Emma och kollar övertygat på Agnes.
- Haha ja, vi säger väll så, säger Agnes och ler stort. 

___________________________________________________________________________________________________________________________________

3 kommentarer och nästa kapitel kommer redan ikväll!

Forever - Chapter 1



Emma, 15 år och olyckligt kär i Harry Styles är en glad och snäll tjej som är otroligt hjälpsam. Hon har ett blont, långt hår och blåa ögon. Hon får oftast komplimanger över att hon är så himla fin, men har sämre självförtroende än nästan vem som helst. Hon har följt med One Directions resa enda sedan första början. Hon har följt dem på Twitter i snart två år och visste om varenda tweet killarna hade tweetat sedan dess. Hon läser en massa fanfics, fangirlar så fort hon hör eller ser någonting som kopplas till dem och kan varenda låt utantill.

Agnes, 15 år och tvilling till Emma och är lika galen i One Direction som Emma är. Agnes är den där lite kaxiga, skatetjejen som älskar att skratta, prata och står gärna i centrum. Hon har brunt hår, i samma längd som Emma och är inte speciellt noga utav sig. Agnes har ingen crush på någon av killarna, utan är lika förjust i allesammans. 

Emma och Agnes har fått biljetter till One Directions konsert den 14 juni i London, och i samband med det ska de flytta dit. Hennes pappa har fått jobb som musikproducent efter att varit väldigt framgångsrik inom det i Sverige. Nu ville han ta det på högre höjder och sökte ett jobb i London, som han fick. Emma tycker att det skulle bli väldigt kul samtidigt som hon kommer sakna sina älskade kompisar hur mycket som helst. Hon tyckte hon själv var urusel på engelska så hon var väldigt orolig över att skaffa kompisar där borta, men hennes mamma sa att det var ingenting att oroa sig för.

Emma och Agnes är väldigt nära varandra. Båda som sagt, älskar One Direction och har väldigt starka band till varandra även fast de bråkar ganska ofta. Det var ingen tvekan om vem de båda systrarna skulle ta med sig på konserten när de fick reda på att biljetter snart skulle släppas.

____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
 
Kort Introduktion, men jag tror jag fick med det viktigaste!